Det är så det känns just nu. Det är sista veckan på jobbet som vi faktiskt har några kunder. Nästa vecka så är vi iof fortfarande här men då har Sthlm tagit över alla kunder så då får vi sitta här och rensa skrivborden och tycka synd om oss själva.

Det gick ju så bra på min intervju, men de har inte hört av sig om att de har en plats öppen för mig. Ja ja... Man får ta ett djupt andetag och hoppas på det bästa.

På torsdag är det begravning. Då begravs min pojkväns pappa. 52 år är ju ingen ålder... Min mamma är ju 67. Det ska bli kistbegravning, jag avskyr verkligen kistbegravningar. Man står där ute på en kall kyrkogård, kyrkågårdar är alltid kalla, och tittar på kistan där den sänks ner i ett stort svart hål. Så måste amn gå fram och slänga ner sin ros ner i det stora svarta hålet. Det är så deffinitivt, det är verkligen den personen man älskar som slukas av jorden.

  Jag vet inte riktigt hur jag ska klara de kommande veckorna med begravningar och att "förlora" alla vännerna på jobbet och att mista jobbet och att sedan gå upp till arbetsförmedlingen. Jag känner bara att jag inte vill. Jag vill bara krypa ner i sängen och ligga där, varm och go, och drömma mig bort. Men jag kan inte. Simon behöver mig och jag måste ju ta tag i allt det här. Jag säger ju till honom att man inte är svag för att man gråter. Man är inte svag för att man mår dåligt. Man måste tillåta sig att känna det innan det att det blir så stort så att man kvävs. Bättre lite i taget än allt på en gång.

   Så jag ska ta tag i det. Har jag inte hört av Lisa på måndag så ringer jag till henne. Annars får ajg helt enkelt stämpla. Och begravningen, ja jag får bita ihop och stå där vid kistan som försvinner ner och när jag sedan sitter på tåget hem så får jag låta tårarna komma. 

Just nu så gillar jag inte mitt liv...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag hörde på nyheterna att en del äldre faktiskt tjänade på att anställa privata firmor framför hemtjästen i vissa komuner. Samtidigt så kan inte andra låta bli att dra upp den så kallade "pigdebbaten". Är det förnedrande för en människa att städa oc...

De seaste måaderna har jag varit som besatt av choklad, ja till och med mer än vanligt. Det börjar släppa nu men mars och april har varit månader med fullstädiga chokladfrosserier från min sida. Så när jag skulle göra efterrätter till påsk och till m...

Hej på er. Ja nu var det ett tag sedan jag skrev. Jag ber om ursäkt men mitt liv är lite kaotiskt just nu. Efter att jag förlorat jobbet så har ajg nu flera jobb =). Dels så rycker jag in som arkeolog lite här och var där de behöver mig. JAg har inve...

Den kom till slut, den sista dagen på Arla. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Det är jätte sorgligt att vi måste sluta. Jag trivs verkligen här. Men nu så har man gått och väntat på det här så länge så det känns nästan lite skönt att et snart ä...

Dagens ord är kännslor. Idag har jag gott om dem. Var på Honkens begravning igår. Tuffare än vad jag trodde det skulle vara. min uppgift trodde ajg skulle vara att vara stark och trösta Simon. Ja det gjorde jag ju men samtidigt så sörjde jag Honken. ...